gnällstuga
Kanske hade jag inte haft så dåligt samvete över att jag inte är glad och tacksam. Kanske hade det inte gjort så ont att läsa om att alla andra är så lyckliga och varje sekund av illamående förstås är värt det eftersom belöningen kommer sedan.
Jag känner inte så. Jag känner inte glädjen över att vara gravid. Jag känner inte att det är värt det. Inte just nu. Men såklart lever jag med hoppet om att det ska bli bättre.
Känner mig dessutom ful och oattraktiv och vill helst inte att Johan ska vara nära mig. Brösten har redan vuxit jättemycket och är helt olika stora. Ser dumt ut. Inte för att jag egentligen bryr mig om en sådan sak, men jag hade önskat att det kanske hade dykt upp en sak i taget. Inte dålig hy, fett håra och fula bröst på samma gång. Men ja. Alla säger ju att det är värt det, så jag hoppas att jag snart mäktar med att lita på det.
Imorgon blir det första besöket på MVC. Mina förväntningar på det är väl att barnmorskan ska ge mig lite tröst och säga att det jag känner är helt normalt. Vi får hoppas på det bästa.